Det började kring jul. Företaget 3 skickade ut en fin liten ask med ett erbjudande om att få en extra telefon om man tecknade avtal via dem. Telefonatrappen i kartong fick smidigt och fint plats i asken och det fanns en julklappsdekal med om man ville lägga den direkt under granen och ge bort extratelefonen. I går fick jag världens finaste ask från Göteborgstryckeriet, en katalog från Moderna Museet – inslagen i turkost silkespapper. Min adress var handskriven på det bruna omslagspapperet, av en duktig textare. I dag fick jag ännu en låda, den här gången från Tryckfolket. Budskapet ungefär detsamma som i går, fast inte lika sinnligt. Men godis längst in! Jag har inte sett den här sortens mer påkostade utskick på 15–20 år. En reaktion på att vi behöver något mer beständigt, något att känna på och att som kontrast/komplement till digitala förbifladdrande budskap? Miljön då? Dagens låda kändes allt annat än miljövänlig. Svart bestruket papper, plastinslaget godis och mer än återgång till det gamla. Den bruna kartongen från i går andades något annat, en miljömedveten idé med en vacker katalog tryckt på miljövänliga papper. Fast guldfolieringen på kartong och papper…?